Stockholms stadsbibliotek

Lysande roman om kärlek, sorg och hemligheter i det förflutna

Plötsligt är ingenting mer sig likt. Ingas man har drabbats av en hjärtinfarkt, han finns inte längre. I två år tränger hon undan sin sorg, visar sig duktig, begraver sig i jobb. Men en elak kommentar gör att allt rämnar. Hon flyr till släktens sommarställe på Marstrand, där hon hoppas få ro att finna en väg tillbaka.    Av en slump hittar hon en gammal låda som hon aldrig har sett förut. Den är full av papper och tidningsurklipp och på botten ligger ett brev, stämplat i Mombasa, Kenya, 1916. Avsändaren verkar vara en missionär, som på ett mustigt språk beskriver sina umbäranden och sin glädje över att få sprida sitt budskap.    Ingas nyfikenhet väcks, särskilt av några kryptiska rader i slutet av brevet. Med en iver hon länge saknat söker hon vidare för att få en förklaring, för att undkomma sitt eget nu. Det blir en resa genom tiden, bakåt i familjens förflutna.    Brevet visar sig vara skrivet av en kvinna vid namn Lea. Ingas farmor Rakel möter henne i slutet av 1910-talet, då de båda arbetar hos skodirektör Otto i Göteborg. I sin slitna bostad i Masthugget delar de allt och blir snart bästa vänner, systrar och själsfränder. Det är en tid av hårt arbete och ransoneringar, men också av kärlek och livslust. Omkring dem samlas männen: Ruben, direktörens son och Leas vän, med radikala idéer om kommunism och kristendom; Jakob, hamnarbetaren som förlorar sitt hjärta till Rakel; och Anton, med ett mystiskt förflutet och en stark dragningskraft på kvinnor. Och så skodirektören själv, som Lea inleder ett farligt spel med.    De fem vännerna knyts allt närmare varandra. Men en midsommar på Marstrand inträffar en händelse som de aldrig hade kunnat förutse. De tvingas möta krigets fasor, och efter det är de för evigt bundna till varandra.    Hemligheten har legat begravd i många år. Och ju mer Inga får reda på, desto mer förstår hon hur hennes farmors öde påverkat hennes eget liv. En insikt som hjälper henne att läka sorgen och kanske våga älska igen.

Alltid hos dig är en brett anlagd roman om minnets makt över nuet, om att försonas med det som varit. På ett personligt och levande språk har Maria Ernestam skrivit en engagerande berättelse som inte väjer för stora frågor om sorg och förlust, vänskap och stark kärlek.

Maria Ernestam är född 1959 och uppvuxen i Uppsala. Numera bor hon i Stockholm tillsammans med man och två barn. Alltid hos dig är hennes fjärde roman efter framgångarna med de rosade Caipirinha med Döden (2005), Busters öron (2006) och Kleopatras kam (2007). Med den befäster hon sin ställning som en stor berättare och som en av den svenska författarscenens mest unika röster.