Stockholms stadsbibliotek

”Han försökte göra sin röst likgiltig, men det ville inte riktigt lycks. Där bodde hon! Och han glömde åter allt. Alla hans tankar kretsade omkring denna kvinna, som han aldrig set ...

”Det finns ingenting, som binder mig vid onkel Jacob än dessa tvåhundra francs, jag får varje månad. Och dem bryr jag mig inte om, när jag ändå inte arbetar. Ingenting binder mig n ...

”En elegant, blå bil med en ensam dam vid ratten körde förbi terrassen. Den kvinnliga chauffören nickade glatt i förbifarten åt några herrar och fortsatte genom Bredgade för att st ...

”Han hade suttit och druckit sin vanliga kopp kaffe efter middagen, då han första gången hade sett henne inträda på stadshotellets café i sin röda jakett och studentmössa. Frimodig ...

”Man säger, att en författare befriar sig ifrån sorgen genom att skriva den ur sig. Men jag är ingen författare och någon litterär ambition äger jag icke, enär mina intressen gå åt ...

”Hon märkte, hur den sista resten av inlärda fördomar föll av henne som utslitna klädesplagg. Livet var tusen gånger intressantare, brutalare, och obarmhärtigare än vad man lärt he ...

Författaren Irma Borch lever i första världskrigets Köpenhamn, umgås i konstnärskretsar och söker sig då och då ut på landet. I en slumrande fiskarby hyr hon en stuga för att kunna ...

”På två veckor hade han icke råkat Karina. Denna id är synnerligen lång för en otålig och förälskad unga man. Det är dagar utan innehåll, nätter då sömnen flyr och då tankarna oavl ...

”Han var född på Sicilien. I en liten by omgiven av höga berg långt borta från den stora världens elände. En liten by där man odlade apelsiner och vin under gitarrspel och glödande ...

”Man lade märke till henne i kaféet. Hon förde med sig en atmosfär av ungdom och oberördhet, som inte förfelade att göra sin verkan på den slöaste. Och när hon skrattade till, var ...

Den farliga gåvan är en skickligt sammanvävd berättelse där läsararen långsamt börjar förstå den händelse som likt en ogripbar skugga skymtar förbi redan på bokens första blad. Med ...

”Längst bort i trädgården stod en lönn. I dess topp brukade Harriet hålla till. I timmar kunde hon ligga utsträckt mellan tre tjocka grenar, som tjänade henne som en slags liggstol ...

I en boklåda i Alger hittade Ulla Bjerne en liten oansenlig bok som visar sig vara den unga ryskan Sidis dagboksanteckningar. Sidi som greps av kärlek till ökenlivet och flyttade t ...

”De sovo om dagarna, festade om nätterna och målade då och då på lediga stunder. De gingo omkring och frågade efter post, väntade på pengar hemifrån, som aldrig kommo. Och signora ...

”Ärade redaktion! Inte för att jag bryr mig om er tidning ett dugg! Ni är sådana otäcka rabulister och min far har sagt att man inte kan ha er tidning på sitt bord, om man inte vil ...

”Men hvad visste vi då om sorg och olyckor, där vi flögo omkring och dansade och slamrade och skrattade bland våra barndomsbekanta? Allting kändes så tryggt. Idel välmående och mun ...

”I en förgylld gustaviansk soffa satt en liten kvinna. Hon var så fin och spröd som om hon varit gjord av porslin och såg ut att vara omkring sextio år. Hon hade något overkligt öv ...

”Det klarnade upp på morgonen den tolfte maj.Hela förmiddagen höll sig himlen ljusblå och tunn som glasmoll. Varje gång hon tittade dit upp genom fönstret höll hon andan ett tag, s ...

”Ingen kunde ana, där jag med lätta steg och obekymrad min gick gatan fram i dyra mockakängor, att jag haft erfarenheter gemensamma med de armaste hustrur till busar och fylleriste ...

”Våren 1917 spreds två nyheter inom samma vecka i vår lilla stad vid ån. Ryssarnas front och borgmästarens äktenskap hade brutit samman hette det. Jag tror mig veta vilken av dessa ...

Barnvisan "Sov du lilla vide ung, än så är det vinter" varnar det spröda och ömtåliga från att alltför tidigt vakna i en frostig värld. De tre novellerna i denna novellsamling av B ...

Janne Sortelius hade nog alltid velat göra något stort, bli en hjälte. Men just ingenting lyckades för honom. Han var från ön, ett isolerat stycke land som en gång t.o.m. gjort upp ...

”O, huru mången gång har jag inte stått hos min fura med armarna om hennes kraftiga stam, stått där i den tidiga sommarmorgonen, då solen gick upp och göken ropade sitt ku-ku, elle ...

"Det var ett gruvsamhälle. Pappa var skollärare och låghalt. Mamma var allvarlig. Pappa var sträng. Mamma kunde bli sprallig. Jakob Mattjas Skoog, så hette pappa. Kristina var mamm ...

”Herta Mark var inte hvad man kallar vacker, men hon var inte heller ful. Man såg henne inte genast, men då man väl fått syn på henne, tyckte man om att se in i hennes ansikte och ...